Borgerlig valseger!
Inte helt otippat blev det Alliansen som fick flest röster av sveriges röstberättigade igår. Sossarna gråter hela vägen till banken, och själv inleder jag denna nya epok i svensk politik med en rejäl förkylning. Jag hoppas litegrann på att den ska hålla i sig tills det är dags för förlossning, så att jag får en chans att använda det berömda uttrycket "ni kvinnor tycker att det gör ont att föda barn, men då skulle ni veta hur det känns när en man är riktigt förkyld" (för att därefter åka på gruppspö av barnmorskorna).
Eftersom jag är bosatt i Katrineholm, en kommun som har väldigt hög arbetslöshet och dessutom har styrts av sossarna i 85 år (vilket de för övrigt får fortsätta göra i minst 4 år till, de backade i årets val men fick ändå nästan 50% av rösterna), så är jag less på allt dividerade om bidrag hit och dit samtidigt som jobben (i synnerhet i den privata sektorn, som ska finansiera vår välfärd eftersom den offentliga sektorn inte kan finansiera sig själv), av någon anledning hamnat i skymundan.
Utan jobb finns det inga som kan bekosta välfärden, därför måste diskussionen om jobben alltid vara viktigare än exakt vilken nivå A-kassan ligger på. Av detta följer även att det inte går att hålla en hög bidragsnivå samtidigt som vi har stora problem med sysselsättningen. Den dag då vi har kommit tillrätta med (s) ovana att gömma undan arbetslösa i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivningar och förtidspensioneringar - då kan vi börja diskutera bidragsnivåer igen.
Jag hoppas även att en konsekvens av Alliansens politik är att den enorma svarta sektor vi har idag åtminstone börja anta en grå nyans. Det skulle nämligen innebära nya, friska skattepengar som de som är verkligt bidragsberoende kommer behöva.
Antilooprebell frågade om jag röstade på Piratpartiet, och svaret är som de flesta säkert redan räknat ut "nej". För mig är inte fildelning en fråga som är så viktig att jag är beredd att lägga alla övriga frågor åt sidan för att ge min röst åt ett enfrågeparti. I jämförelse med ett stort huslån, en höggravid (och numera arbetslös) fru, och min förhoppning om att kunna utveckla det egna företagandet så att jag slipper dagspendla till Stockholm så känns frågan om fildelning helt ointressant.
Däremot är det löjligt att man som privatperson ska jagas av myndigheterna för att man laddar hem en och annan film, och lagen kommer förhoppningsvis ses över å det snaraste så att vi slipper denna absurda situation. Den förra regeringen glömde bort att de jobbade åt svenska folket, inte åt amerikanska filmbolag. Den dag som marknaden kan hitta distributionsformer som gör det lika enkelt att skaffa filmer, musik och programvara lagligt som att ladda hem det olagligt så är jag övertygad om att "fildelningsproblemet" kommer minska avsevärt, utan att staten blandar sig i.
Jag tror nämligen att de flesta är beredda att betala för sådant som de vill ha och tycker är bra, så länge man slipper en massa onödigt krångel och obefogade prispåslag.